Forskningen bakom Digibility

Digibility är utvecklad utifrån två grenar av forskning kring kognitiva förmågors roll i lärandet. Dels utgår Digibility från att skolrelaterade tankeförmågor är invävda i de kunskaper och färdigheter som elever ska utveckla i skolan. Elevers lärande kan både främjas men också försvåras beroende hur dessa förmågor utvecklas under skoltiden. Digibility utgår dessutom utifrån att tankeförmågor är utvecklingsbara och att det är viktigt att undersöka hur elevens tankeförmågor kan utvecklas och stödjas med metakognitiva och explicita strategier genom så kallad dynamisk bedömning. Tidigare forskning har visat på att såväl specialpedagoger, speciallärare, lärare och föräldrar upplever att utredningar är tidskrävande och att de inte bidrar i tillräcklig utsträckning till en ökad förståelse för elevens behov i lärandet (1).
‍
Två områden av tankeförmågor är särskilt intressanta i detta sammanhang: 1) så kallat analytiskt tänkande som handlar om att uppfatta mönster, dra slutsatser och lösa problem, samt 2) självregleringstänkande, dvs förmågan att kunna hålla kvar en plan, genomföra och avsluta den. I Digibility används matrisproblemlösningsuppgifter för att fånga analytiskt tänkande och arbetsminnesuppgifter för att fånga självregleringstänkande. Såväl analytiskt tänkande, självregleringstänkande inklusive arbetsminnesförmåga är välbeforskade områden relaterade till elevers lärande. Dessutom visar forskning att resultat från dynamisk bedömning där man använder strukturerat strategistöd bidrar med en ökad grad av förklaringsvärde för elevers framtida lärande (så kallad prediktiv validitet)(2).
‍
Digibility är baserad på forskning som fil dr Petri Partanen genomfört kring bedömnings- och utredningsmetodik, elevers arbetsminnesförmåga, exekutiva självreglerande tankeförmågor och metakognitiva strategier (3,4,5).